Så hanterar du kolik hos din bebis – Expertens tips från kolikbehandlaren My Svensson Schramm

Den första tiden med bebis utmålas ofta som en fridfull bebisbubbla. För vissa är detta långt ifrån verkligheten, bubblan kantas istället av otröstliga och ihålliga skrik, sömnlösa nätter, känslan av otillräcklighet och ett extra lager av prövning på relationen föräldrar emellan.  

Kolik är något som drabbar många spädbarn och ett av symptomen är just att bebisen gråter mer eller mindre konstant. Najell har fått möjligheten att intervjua My Svensson Schramm, Leg. barnmorska, samt certifierad kolikbehandlare och specialiserad amningsrådgivare.

My Svensson Schramm - Kolikbehandlare på MyBaby

My berättar att hon alltid haft sitt hjärta hos våra nyfödda barn.

”Min egna övertygelse är att det är tufft för ett barn att födas ut i denna värld. Från att ha legat trångt, varmt, hört mammas hjärtslag och gungats till sömn till att komma ut i en värld av lysrör. Det är kallt, inget tar emot när jag fäktar, jag ska helt plötsligt ha kläder på mig, andas själv och försörja mig själv. Det måste vara, i mina ögon, ett stort trauma för barnet. Jag brinner verkligen för att utbilda föräldrar och personal om hur man kan göra denna övergång så fin som möjligt för barnet." 

För många föräldrar är det en stor prövning när deras barn gråter otröstligt i flera timmar varje dag. Det är lätt att känna att man gör något fel som förälder. Men hur vet man egentligen om det handlar om kolik? 

Symptom på kolik  

My berättar att hon brukar luta sig mot 3-3-3-regeln när det kommer till att diagnostisera spädbarnskolik.  

“Med detta menas att om barnet skriker mer än 3 timmar per dag, i mer än 3 timmar per vecka, i mer än 3 veckor, så kan det vara en indikation på att det är just kolik det rör sig om. Viktigt att fastställa först är givetvis att bebisen för övrigt är frisk.” 

Spädbarnskolik kan starta redan från två veckors ålder, upp till ca fem månader med en kulmen runt tre månader. Förutom den otröstliga gråten är vanliga symptom hos ett barn med kolik att magen ofta är spänd och uppblåst, barnet trycker gärna därför upp benen mot magen.

”Matning är ofta ett bekymmer då barnet lätt blir ledset efteråt. Barnet kan även ha svårt att bajsa och är i sin helhet lite mer av en orolig karaktär, de är helt enkelt ofta missnöjda och svåra att trösta”, menar My. 

Vad orsakar kolik? 

Överlag forskas det ganska lite på området menar My, men några tänkbara orsaker finns det.  

”Den mest kända orsaken till kolik är omogna tarmar, det innebär att tarmmotoriken motarbetar varandra vilket leder till kaos i tarmen, något som i sin tur leder till smärta och så kallade kolikattacker.”

My berättar även att risken för kolik kan öka ifall förälder eller syskon haft kolik, likaså stress-& orosnivåer under graviditet eller förlossning. Intag av nikotinintag och viss medicinering under förlossning kan också påverka. Det diskuteras även en del kring ifall mamman bör undvika saker ur kosten för att förhindra kolik hos barnet, men My menar att det inte finns några vetenskapliga belägg för detta.

“Det finns inget vetenskapligt bevis att mamman bör utesluta det ena eller det andra. Men det kan alltid vara värt att testa att utesluta gasbildande mat så som kolsyra, kål, lök, bönor etc.” 

Vad kan hjälpa? 

Ett barn med kolik är ofta väldigt högkänsligt, detta kan gälla både beröring, ljud, stökiga miljöer och intryck. My betonar därför att lugn och ro är viktigt. Ett bra tips enligt henne är att bära barnet i bärsjal. 

“Då är barnet nära sin förälder, hör hjärtljuden och det känns lite som det gjorde i magen. Det ger en trygghet för bebisen.”  

I en bärsjal är bebisens ben i en så kallad grodposition, vilket också underlättar för magen, och föräldern kan gå runt med båda händerna fria. Studier har visat att bära i bärsjal även stärker anknytningen till bebisen, samtidigt som det ger föräldrarna frihet i vardagen. Det är också bra för att ge föräldrarna lite lugn och ro, fortsätter My.  

“Eftersom barnet sitter säkert i sjalen har föräldern båda händerna fria och ryggen avlastas på ett helt annat sätt än om man går och bär på barnet. Har barnet svårt att amma/äta kan man prova att amma/flaskmata i sjalen. Använd öronproppar när barnet skriker så att du orkar. Kanske lyssna på lugn musik eller en bra ljudbok.” 

Läs mer: Fem skäl att bära i en bärsjal

Andra tips som My ger är ”white noise”, värme och bad och att testa att hålla barnet i olika positioner. 

“Det finns faktiskt specifika sätt du kan prova att bära ditt barn, däribland att lägga barnet upp mot din axel och trycka upp fötterna och benen mot barnets mage. Andra positioner är ”kungastolen”, ”cykla med benen” och ”tigern i trädet”. Gemensamt för samtliga är att barnets ben kommer närmre magen.”  

“You are good enough” 

Sist av allt betonar My att det är extremt tufft att ha ett barn med kolik, känslan av maktlöshet som många föräldrar känner är svår att beskriva.  

“Man känner känslor som man kanske inte trodde att man skulle kunna känna. Det kan vara svårt att knyta an till barnet. Konflikter kan skapas mellan föräldrarna. Tröttheten är överhängande, så även känslan av otillräcklighet och oro. Alla dessa känslor är okej!”  

Hennes råd till föräldrar som upplever detta är att komma ihåg att “you are good enough”, att alla föräldrar gör sitt bästa, samt att våga be om hjälp, de flesta ställer upp utan att blinka ifall de bara får frågan.  

“Det viktigaste är att be om hjälp och inte minst att kommunicera!” fortsätter My.“Våga prata om det som är jobbigt, våga be familj, vänner och grannar om hjälp. De flesta ställer upp utan att blinka om de bara får frågan. Det finns även hjälp att få av experter. Vi är ca 25 kolikbehandlare utspridda i landet. Vi finns alla här för att hjälpa er och er bebis!”